Jaha, då skrivarsuget tillbaka. Under lång tid så har ju denna blogg varit sämst på att uppdatera. Får se hur detta går... ;)
Ny design till bloggen har jag fixat under kvällen men jag känner mig inte helt nöjd. Jag känner också att det får bli en annan dags "problem".
Nu är det så att ibland händer saker som kan verka vara otroliga och jag borde väl inte reagera så mycket över det fenomenet. Men nej se på fan att det hade jag så fel i. Först går jag med i ett awesome ungdomsförbund, bara sådär. Sedan går jag ut från en jättehärlig skola, även mer känd som Midgårdsskolan. Under sommaren skaffade jag mig ett awesome jobb. Och nu... Nu går jag på komvux i en termin innan jag ska in på universitet, förhoppningsvis. Sjuksköterskelinjen finns i mitt sikte, en linje som jag hade hoppats på att ta mig in i höst men det gick tyvärr inte. Relaterat till detta finns det en grej som jag tror att jag inte är ensam om GÖR NÅT ARBETSVILLKOREN! Skola eller vård o omsorg ska det satsas på, inte jobbskatteavdrag hit och dit eller minskad skatt. Det är positivt i mina ögon att Reinfeldt och gänget verkar tappa väggreppet fullständigt och lämnar snart plats för en ny regering som kanske kan styra upp Sverige från ett djupt dike. Det har hänt att nuvarande regering har undvikt att köra ner i diken ett par gånger men när de sitter där så lyfter de inte ett finger, utan sätter "slavar" och sjuka på att lyfta upp alltihop.
Tillbaka till otroliga saker: under sommaren har jag arbetat relativt mycket men har också njutit av ett underbart lov. Gjorde en resa till Skåne med familjen, som var trevlig trots problem med äldsta hunden som blev dålig (hunden blev bra igen efter resan). Eftersom jag skulle jobba var jag tvungen att resa hem före mina föräldrar och tog tåget. Tanken var att jag skulle åka från Hässleholm i god för att inte stanna i Umeå mitt i natten. Dock blir det trassel på sträckan mellan Malmö och Hässleholm och det leder till att jag ändå blir sen. Trots detta så njuter av resan. I kupén får jag sällskap av en holländare som skulle vandra i fjällen. Så där sitter vi och snackar engelska (och lite tyska och svenska) fram till två på natten då tåget till sist stannar på Umeå Centralstation. Borta väldigt bra men hemma bäst.
En sista överraskning var att när jag väl är tillbaka i Umeå, träffar jag en jättehärlig person som gillar 80-tals musik mycket vilket leder till en lika överraskande vänskap (i mina ögon). Anledningen till att nämna detta är att det är en otrolig känsla att träffa nya personer som jag kan diskutera eller prata med. Vissa kan förmodligen vara sådana som det inte går att prata vettigt med, men, när de flesta jag träffat är det kan jag göra ett glädjehopp. Jag gör sådant hopp för medlemmar i SSU, många av Midgårdsskolans lärare och elever, arbets/klasskamrater och förstås mina vänner.
Ha en trevlig dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar