Jag skulle just gå upp för att ta och göra mig ordning för att åka till skolan, när jag kände hur mådde illa (av hunger). Men hur som helst. Jag klev upp i alla fall för jag trodde att det skulle gå över om jag fick äta något (det gick över till sist). Sen när jag skulle till bussen började jag blödda näsblod. "Fan" tänkte jag. "Nu kanske jag blir försenad med några minuter". Men slutade lika fort som det hade börjat. Eftersom det var bara nå'n minut innan bussen skulle gå, så samlade jag ihop mina grejer (gympakläder och en tjocktröja). Jag hann till bussen, men när jag börjar leta efter mina nycklar till skåpet och hem, som sitter på den enda fungerande klocka jag har, så hittar jag inte dem. "fan, fan och fan" tänkte jag då. Då visste jag att jag skulle bli försenad (en kvart sen trodde jag). Bussen hade kommit till tredje hållplatsen när jag inser att jag har glömt nycklarna i huset. Så det var bara och hoppa av och gå/springa tillbaka till huset. Jag började att springa, som var ganksa svårt med en gympapåse i ena handen och en full ryggsäck på ryggen, men det var dumt. Jag hann en bit men så ramlade jag och slog i marken med huvud och knä. Jag fick skrapsår på båda knän och ett litet blåmärke på det väntra benet. Jag bestämde att gå lungt tillbaka till huset så att jag inte skulle ramla något mer. Men bara några meter från huset började jag blöda näsblod igen. Som tur var så hade jag tagit med lite papper om jag skulle få näsblod igen. Jag kom fram till huset, väckte pappa (som hade låst dörren), och hämtade nycklarna. Sen skyndade jag mig för att hinna med en buss så att jag skulle bara bli en kvart, tjugo minuter sen. Men bussen hann gå innan jag kom fram till hållplatsen. Nästa buss gick halv nio. Så jag åkte med den. Och det gick långsamt. Det var många som skulle åka med den buss jag åkte med. Nästan var tredje person var tvungen att betala för en resa (eller att fylla på sitt busskort). Nåja.
Till sist så kom jag till Regementshållplatsen och klev av. Jag trodde att det inte kunde bli sämre. Men jag hade fel. När jag är bara en bit från gympahallen ramlar jag igen, denna gång på grund av att skosnörerna hade gått upp, och landade jag på mage, men ansiktet träffades också. Så då började jag blöda näsblod för tredje gången. Så jag skyndade mig till omklädningsrummets toalett och försökte att stoppa näsblodet. Efter några minuter var det över. Jag tittade på klockan och såg att jag var mer än en halvtimme sen. Jag gick in i gympasalen för att träffa läraren och säga varför jag var försenad. Jag såg att det var klättring, badminton och basket som gällde för dagens gympalektion. Läraren sa att jag kunde spela badminton med Nils H. Så då gjorde jag det. Det var tjugo minuter kvar av lektionen. Inget värre hände den dagen, iaf inte lika illa som att ramla två gånger, blöda näsblod tre gånger, glömma nycklarna, bli försenad mer än en halvtimme, missa en buss, må illa på morgonen. Den dagen var inte en bra dag för mig. Det finns ett uttryck som heter: "Vissa dagar ska man inte gå upp från sängen."
Resten av var iof ändå jobbig. Inget gick rätt (på skolan). Hemma igen, efter skolan, satte jag mig vid datorn vid 17:00 och gjorde den engelska uppgift vi fick. Satt uppe till tolv innan jag var klar. Och ändå blev jag inte klar med alla delar som skulle var färdiga tills idag. Resten gjorde jag på innan engelska lektionen började. Det var ändå bara källorna som jag var tvungen att skriva.
Näh, nu får det räcka med skrivning för idag. God nott.